Betalförespråkarnas obegripliga världsbild

Betaldebatten rasar som aldrig förr på nätet i sommar. Nu har det spritt sig från medie- och branschsajter in de breda folklagren. Svd och Expressen låter läsarna svara på enkäter om de kan tänka sig betala för nyheter och föga förvånande svarar 80-90 procent nej.

Mediekoncernen Stampen går ut och stödjer en ny teknik, ACAP, som ska kräva att innehållet på mediesajter låses in, men ändå blir indexeringsbart av Google. Financial Times chefredaktör tror att  inom ett år kommer “alla” ta betalt på nätet.

Idag skriver DN en ledare som kanske är det dummaste jag läst i den tidningen på mycket länge. Johannes Åman föreslår en gemensam pakt mellan alla mediebolag för att kräva betalning av läsarna på nätet.
Sveriges största morgontidning tror alltså på fullt allvar att det skulle gå att låsa in information om det som pågår i vårt samhälle, och sedan kräva en inträdesbiljett av alla medborgare som vill ta del av den.

Det är så dumt att jag nästan satte kaffet i halsen när jag läste det. Skälen är flera.

1. Att å ena sidan hävda att journalistiken är viktig för samhället, och därför behöver särskilt stöd, och å andra sidan vilja låsa in dem och inte göra den tillgänglig för hela samhället rimmar i mina öron väldigt illa. Om DN nu är så viktig för att demokratin ska fungera, ska det då krävas en årsprenumeration tidningen för att kunna vara delaktig i demokratin? För i grund och botten är ju upphovsrätten legaliserad inlåsning.

2. Åman har dessutom inte begripit hur tekniken på nätet fungerar. Att ta betalt är idag ingen som helst teknisk svårighet, tusentals sajter har idag delar som är låsta för premiumkunder. Det svåra är bestämma sig för vad man ska ta betalt för, och här hopar ju sig frågorna för mediebolagen. Vilken är varan? Informationen? Texterna? Bilderna? Urvalet? Det personliga tilltalet? Ska man sälja styckevis eller prenumerationer?
Inga av dessa frågor berör Åman, och det är ändå här diskussionen måste börja, OM mediejättarna nu bestämmer sig för att börja med betallösningar.

3. Men även om man tycker det är etiskt riktigt och faktiskt kan komma fram till hur betalmodellen ska se ut så är det ändå helt meningslöst. För det kommer inte fungera.
DET KOMMER.
INTE.
ATT.
FUNGERA.
Att medieeliten idag inte kan förstå detta är för mig helt obegripligt, vi pratar ändå om folk med mångårig erfarenhet av medier och tidningar.

Skälet är enkelt: Det mediesajterna idag ägnar sig åt är att distribuera information. Och information sprider sig. Den går inte att låsa in.

Du kan inte få upphovsrätt på uppgiften att politiker X vill göra Y, eller att Britney Spears har sagt Z till W under sitt Sverigebesök. Tycker folk att det är viktigt så kommer det att komma ut ändå.

Det går inte ens rent tekniskt att skapa en artificell brist, det kommer bara leda till att någon annan rewritar nyheten. Eller skriver om den på sin Facebooksida.

Eller så här: Man måste skilja på innehåll och faktauppgifter. En nyhet är ofta en faktauppgift, och en sådan är väldigt svår att upphovsrättskydda; du kan inte skydda det faktum att politiker X har
gjort Y, tex. Däremot kan du skydda en lång text om varför/hur/på vilket sätt det gjorts.

Det Stampen kritiserar är Googles nyhetsaggregator, Google News, och den visar ju just faktauppgifterna, det finns inga långa texter där, och därmed blir den tjänsten per definition oantastlig. För övrigt är Google News knappast ett hot mot mediebolagens intäkter, Google tjänar inga pengar att tala om på den.

Stampen pratar om att deras texter lyfts ut ur sitt sammanhang, och att det är fel. Men då måste de visa att det stora värdet i deras texter ligger just i sammanhanget och inte i den enskilda
faktauppgiften. För tydligen resonerar läsarna inte så, eftersom de till viss del nöjer sig med att ta del av nyheterna som just faktauppgifter.

Alltså: Stampen förstår inte vad deras kunder vill ha. Man tror man säljer något annat än det kunderna betalar för. Göteborgsposten tror att det är sammanhanget man säljer, och det kanske man gör på papper, men på nätet är det inte så.

Uttryckt på ett annat sätt: På de flesta redaktioner som jag varit på pratar man om att det inte är “information” som man skapar, eller säljer. “Vi erbjuder ett unikt perspektiv, långa spännande reportage, kvalitetsläsning. Bla, bla, bla.”
Ändå är det hela tiden det vi producerar, nya faktauppgifter om nyheter som alla redan vet om. Har en mediesajt en nyhet om Zlatans flytt till Barcelona så har alla den inom minuter. Idag har de flesta sajter skrivit om Volvos katastrofrapport, att Johan Lindeberg lämnar sitt modeföretag, Zlatans kontraktsrykten och den nya FRA-utredningen. Det säger sig självt att ingen kommer att betala för ännu en smnabbt omskriven text om exakt samma sak.

4. Tid är pengar.
Det finns ett undantag till regeln om att det inte går att sälja information, det är när man lägger till tidsapekten. I finansvärlden är tid lika pengar av det enkla skäl att den som vet mest först kan sälja eller köpa i tid. Därför kan också börsinformationsbolag som Six sälja en information och dessutom ta vansinnigt mycket betalt beroende på hur mycket fördröjd den är. Femton minuter är standard, precis som börskurserna här på VA.se. Betalar man mer kan man få två minuter, en minut, trettio sekunder, fem sekunder eller till och med realtid. Klassisk freemiummodell, skulle Chris Anderson säga.

Därför fungerar det också för Wall Street Journal och kanske även Financial Times att ta betalt. För den målgrupp man riktar sig mot finns det också ett värde i att spara tid, att få rätt information i rätt tid på rätt sätt, överskådligt och fint.

Andrew Savikas har skrivit otroligt bra om detta i en lång bloggpost, “Content is a service business”.

Folk köper tid, paketering, överskådlighet, exklusivitet, kändisskap, personliga relationer, och så vidare. Men INTE information (med undantag av affärsinformation).

5. För att få folk att betala för något måste det dels finnas en efterfrågan, dels ett direkt värde av varan man köper.
Dagstidningarna har i åratal kastat prenumerationer på oss läsare, för att de vill få fler läsare att erbjuda till annonsörerna. Alla har vi väl blivit uppringda av telemarketingfirman och fått veta att “du får tidningen gratis, du betalar bara för distributionen.”
Läsarna har alltså ingensomhelst uppfattning om att det här skulle vara produkter som vi ens behöver betala för.

Vi i mediebranschen har länge trott att bara vi får läsarna till oss, så kommer annonspengarna. Nu är det lågkonjunktur och dessutom är annonspriserna på nätet för dåliga för att det ska gå runt.

En gång i tiden hade vi monopol både på informationen och distributionen. Nu har vi ingendera.
Informationen sprider sig självt som ett virus på nätet, och distributionen, ja det är ju nätet självt det.
6. Vad göra nu? Vi måste hitta en problembeskrivning.
Ett av de stora problemen är att mediaindustrin idag inte VET vad som är problemet. Det kryllar av analysera och tankar om varför det går dåligt. “Vi måste ta betalt för vårt innehåll”. “Google förstör allt med sitt sök”. “Vi måste ha bättre annonser, som Googles”.

Men om vi överhuvudtaget ska kunna komma vidare måste vi förstå våra kunder/läsare. Varför läser de våra produkter? Köper dem? Vad driver dem? Vilket behov fyller vi i deras liv? Och det idag, inte för tio eller femton år sedan.

Som jag ser det är vi fortfarande kvar i analysfasen. Vi som tror på mediernas framtid även i en digital värld måste ta den debatten, vi måste argumentera för vår analys.
För det är ju inte som stollarna på DN, Stampen eller TU (förlåt Anna S) säger, att det allt går att göra som förut, bara vi får de tekniska verktygen. Världen har redan ändrats. Titta på senaste SOM-undersökningen, unga läser ju knappt på papper längre.

************

Tidigare idag intervjuade jag en entreprenör som tänker starta en ny bank. Han jämförde stor bankerna med de gamla flygbolagen, båda har suttit för länge och styrt, tack vare enorma inträdesbarriärer på deras marknader har de kommit undan utan att behöva vara särskilt innovativa.

För flygindustrin har allt detta ändrats, sedan Ryanair och andra lågprisbolag klev in på scenen. Sebastian Siemiatkowski tror att exakt samma saker kommer ske med bankerna. Gamla stora enorma tekniska apparater blir utkonkurrerade av små, moderna flyhänta.

Jag tror exakt samma sak kommer hända i mediebranschen. Inom kort kommer någon samla ihop ett begåvat team av tekniker, journalister, bloggare, frivilliga och icke-frivilliga, och på ett smartare sätt bygga ett helt nytt mediehus.
Det händer på papper för femton år sedan, det finns ingen anledning att tro att det inte skulle kunna ske online.

Peter Hellman

Källa VA

Semester - inte utan min nalle

Var femte svensk pratar mer i mobilen under semestern än annars och 43 procent pratar lika mycket. Detta visar en undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Telenor*. 30 procent av de tillfrågade känner sig stressade av att ha sin mobiltelefon avstängd under semestern och endast 17 procent av de svenskar som semestrar i Sverige kan tänka sig att lämna mobilen hemma.
Vad gäller användandet av mobilen ser man skillnader mellan de yngre och de äldre respondenterna. Det verkar vara den äldre generationen som är mest beroende av sin mobiltelefon. Gruppen 65+ både pratar mer än sina barn och barnbarn och är mindre villiga att lämna telefonen hemma under semestern. Den yngre generationen å andra sidan använder inte bara telefonen för att ringa utan också för att surfa, lyssna på musik och spela spel. De skickar också sommarhälsningar via SMS och MMS i större utsträckning.
- Idag har vi alltid med oss mobilen och vi dokumenterar våra liv med den, vilket gör att det är enkelt att skicka elektroniska semesterhälsningar med den. Något svenskarna gör i allt större utsträckning. I år erbjuder vi våra kunder möjligheten att skicka en bild som tagits med mobilen som ett fysiskt vykort - en kombination av traditionella och moderna hälsningar, säger Mattias Ringqvist, marknadschef på Telenor Mobil Konsument.
Fakta ur undersökningen:
74 % i åldersgruppen 65+ uppger att de pratar lika mycket eller mer under semestern. Motsvarande siffra för åldersgruppen 18-34 är 67 %
87 % i åldersgruppen 65+ uppger att de inte kan tänka sig att lämna mobiltelefonen hemma då de åker på semester. Motsvarande siffra för åldersgruppen 18-34 år är 78 %.
53 % i åldersgruppen 65+ uppger att de skickar sommarhälsningar via SMS, 13 % via MMS. Motsvarande siffra för åldersgruppen 18-34 år är 67 respektive 31 %.
Totalt uppger 62 % av deltagarna i undersökningen att de skickar ut sommarhälsningar via SMS, och 23 % att de skickar via MMS.
Så här skickar du ett vykort direkt från mobilen:
Ta en bild med mobilen eller använd en som du har sparad. Välj alternativet “skicka som vykort” och skriv din hälsning. Fyll i mottagarens namn och adressuppgift och välj alternativet “skicka”. Kortet kommer direkt hem till mottagarens brevlåda. Du slipper krångla med frimärken och gå till postlådan. MMS-vykort hos Telenor kostar 20 kr styck.

Peter Hellman

Källa Telenor/Demoskop

Semest i augusti -ute på Torö plockar svamp, bär , läser några böcker, spelar tennis…

I sept åker jag på inter rail i Europa med några barndomkamrater (Prag,Budapest,Riejka,Bad Gastein,Berlin mm)  

Peter

Siffrorna som avslöjar Microsofts bristande innovationsförmåga

Microsoft kom med en katastrofal rapport i går kväll torsdag. Giganten i Redmond missade vinstprognosen med 1 miljard dollar.

Onlineannonseringen föll kraftigt, 14 procent, till 529 miljoner dollar. Men det stora problemet är att folk köper färre nya datorer.

Men det stora problemet är att kunderna inte gillar Microsoft senaste operativsystem Windows Vista.

I november är det tre år sedan Microsoft släppte Vista till företagskunder, men fortfarande har bara 12 procent av företagen inatallerat det. I stället föredrar man den förra versionen, Windows XP, eller så byter man till Mac. Det visar nya siffror från Forrester Research som borde skrämma Steve Ballmer och hans kollegor.

XP sitter fortfarande i hela 86 procent av världens företagsdatorer.

Sju av åtta persondatorer använder alltså programvara som är åtta år gammal. Och det i en it-värld där en enda leverantör totalt har dominerat marknaden under decennier. Det kan inte vara annat är ett gigantiskt underbetyg åt Microsofts innovationsförmåga.

Det senaste året har faktiskt Windows totala marknadsandel minskat, om än dock väldigt lite, från 96,8 till 96,2 procent. Mac OS andel har samma tid ökat kraftigt, från 2,7 till 3,6 procentenheter, alltså en ökning med hela 33 procent.

Därför är sätter Microsoft stort hopp till nästa version, Windows 7, som nu till slut är färdigt för leverans till slutkonsumenterna. I slutet av oktober kommer det finnas att köpa i datorer.

Nu hoppas Microsoft att 2010 kommer bli ett bra år för bolaget.

Peter Hellman

Källa VA

Svenskar beredda att betala för semesterns klimatpåverkan - men inte ändra sina resvanor

En ny undersökning från Folksam* visar att över hälften av svenskarna är beredda att betala extra för att kompensera sin semesterresas klimatpåverkan. Men undersökningen visar också att sju av tio svenskar har svårt att gå från ord till handling genom att konkret välja mer klimatvänliga semesteralternativ för till exempel transport och boende.
Folksam har låtit undersöka svenskarnas attityder kring semestervanor och klimatmedvetenhet. Resultatet visar att 56 procent av svenskarna är beredda att betala för att klimatkompensera sin semesterresa. Den vanligaste summan man är beredd att betala är upp till 300 kronor extra, vilket 18 procent av svenskarna är villiga att göra. 16 procent är beredda att betala upp till 500 kronor, 13 procent upp till 100 kronor.

Att göra mer konkreta förändringar som ett sätt att minska semesterns klimatpåverkan, verkar svenska folket ha svårare för. 70 procent av de tillfrågade tänker inte på klimatkonsekvenser eller låter dessa påverka semesterresandet. Bara 17 procent försöker välja klimatvänliga transportmedel och sex procent försöker välja ett klimatvänligt boende under semestern.

- Svenskarna verkar vara villiga att betala för sin klimatpåverkan men i mindre utsträckning vara beredd att faktiskt ändra sättet man semestrar på, säger Jan Snaar miljöchef Folksam.

Undersökningen visar också att flyget och den egna bilen fortfarande står i en klass för sig när svensken får välja vilket transportsätt man helst använder sig av i samband med semesterresan. 46 procent respektive 35 procent väljer de två alternativen. Bara 13 procent föredrar det mer miljövänliga alternativet tågresa.

- Folksams vision är att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett led i detta arbete är att vi som företag har klimatkompenserat hela vår verksamhet. Vår förhoppning är att även privatpersoner gör vad de kan för att minska sin klimatpåverkan, avslutar Jan Snaar.

Sammanfattning av undersökningen:

• 56 procent av svenskarna uppger att de är beredda att betala för att klimatkompensera sin semesterresa. 21 procent kan inte tänka sig att betala för att klimatkompensera sin semesterresa. Stockholmare är mest villiga att betala, 63 procent, medan gävleborgare i minst utsträckning kan tänka sig att betala extra, 48 procent.
• 17 procent uppger att de försöker välja klimatvänliga transportmedel, 13 procent att de försöker välja resmål som inte ligger långt bort och sex procent att de försöker välja ett klimatvänligt boende under semestern.
• 46 procent föredrar att flyga på semestern. 35 procent väljer helst egen bil och 13 procent reser helst med tåg under semesterresan.
• Östgötar är de svenskar som är mest förtjusta i den egna bilen. 49 procent av östgötarna semestrar helst med egen bil, jämfört med 27 procent av skåningarna som är de som helst lämnar bilen hemma.
• Västerbottningarna väljer helst flyget, hela 57 procent, jämfört med östgötar och Jönköpingsbor där drygt var tredje, 34 procent, helst företar semesterresan med flyg.
• 49 procent av svenskarna uppger att de inte kommer att åka utomlands i sommar. Tolv procent kommer att resa inom norden och 26 procent i Europa.

Peter Hellman

Källa Folksam

10 tips för hur du ska bli omtyckt av mygg!

10 tips för hur du ska bli omtyckt av mygg!

• Var bara social med honmyggor - endast honmyggan sticker. När hon tömmer dig på blod, sprutar hon samtidigt in giftigt saliv i såret som gör att blodet inte stelnar. Det är myggans saliv som ger dig en allergisk reaktion, som resulterar i att det kliar. Det proteinrika blodet ska hon sedan ge sina små elaka myggbarn.
• Bär mörka kläder, gärna blått eller svart - myggen ser mörka färger som en landningsbana med tydliga landningsljus och hittar dig lätt.
• Använd extremt mycket parfym - mygg gillar starka dofter.
• Tvätta dig sällan - mygg gillar även äckliga dofter som kraftig svettdoft.
• Drick mycket alkohol, det positiva är att du inte märker av sticken - kroppen producerar mer koldioxid med hjälp av alkohol och mygg attraheras av koldioxid. En del människor utsöndrar mer koldioxid än andra och det förklarar varför mygg älskar vissa personer. Personer som lider av övervikt producerar oftast mer koldioxid.
• Försök att ha så lite kläder på dig som möjligt, särskilt vid handleder och vrister där huden är som tunnast. Mygg spanar ofta in de “lätta” områdena först.
• Rör dig extra mycket så blir kroppen riktig varm - mygg dras till värme.
• Undvik luftkonditionerade rum och myggnät - mygg gillar varken kyla eller myggnät.
• Sitt gärna bredvid vattendrag eller i närheten av vattenfyllda föremål, gärna gamla gummidäck - mygg lägger gärna sina ägg på sådana platser.
• Var utomhus när det börjar skymma - då är de vanliga stickmyggorna som mest aktiva , däremot översvämningsmyggorna är aktiva stora delar av dygnet så även på dagen. Om du följer dessa råd får myggorna svårt att motstå dig, annars gör du bara helt tvärtom!
• Peter Hellman 
•  Källa: myggfeber.se

En ny och helt uppdaterad variant av NE släpps  för mobiltelefoner. Svenska folket får därmed fri tillgång till pålitlig kunskap från Nationalencyklopedin var man än befinner sig.

I stort sett alla svenskar, 97 %, har tillgång till en mobiltelefon*. NE i mobilen är därför ett naturligt led i NE:s uppdrag att sprida pålitlig kunskap till många.

När nu NE lanserar den nya mobilsajten, mobil.ne.se, kan man fritt läsa NE direkt i mobiltelefonen. Mobiltjänsten innehåller drygt 64000 uppslagsord med trovärdiga fakta på vetenskaplig grund.

“Vi tror att den nya tjänsten kommer att användas mycket eftersom den ger dig fri tillgång till expertgranskade uppslagsord, var du än befinner dig. Söker du svar på en fråga är det bara att ta fram mobilen”, säger Annika Hanéll, marknadschef på NE.

Med fler än 64000 lättbegripliga uppslagsord anpassade till mobilformatet är risken liten att man ska stå svarslös - var man än befinner sig. På stranden, under kaffepausen, på tåget, i biljettkön eller under mötet.

“Vi hoppas att den nya tjänsten ska ge både nytta och nöje. Men kanske blir tipspromenaden lite mindre spännande framöver”, skrattar NE:s Annika Hanéll.

Gör så här för att nå NE:s uppslagsord från mobilen:

1. Har man mobilt Internet aktiverat är det bara att gå till “tjänster” eller “Internet” i menyn och knappa in mobil.ne.se i adressfältet i telefonens webbläsare. I vissa läsare måste http://mobil.ne.se skrivas in.

2. Ett tips om man nästa gång vill slippa att skriva in adressen är att spara mobil.ne.se som bokmärke i  telefonen.

Det är enkelt att använda tjänsten, men det krävs att man har en mobiltelefon med stöd för mobilt Internet. Tjänsten erbjuds kostnadsfritt från NE. Mobiloperatörens taxa för datatrafik blir den enda kostnaden för användaren.

Peter Hellman

källa www.ne.se/mobilen

Jag har varit ute och rest

Förra veckan var jag på ett sagobröllop i Uppsala Domkyrka- Malin o Kristoffer gifte sig. Ett mycket välordnat arrangemang som pågick hela helgen…  Mycket folk, mycket god mat allt var toppen-trevligt och få vara med…

Senare var jag på Korshamn och försökte spela golf… Det var trevligt. Vi satt ute och grillade och talade mycket Kina-Håkan vår värd bor i Beijing sedan några år…

Sista dagarna har jag varit i Milano och Como- fint väder god mat o dryck-

Nu är jag hemma o skall åter till Torö senare i veckan.

Kommer läsa några böcker o bara koppla av.

Peter

Stockholm först med turistguide i mobilen

Som första turiststad i världen kan Stockholm nu erbjuda turister en egen audioguide på ett litet minneskort till mobilen.

På det nyligen lanserade minneskortet ligger audioguider för 56 olika sevärdheter i Stockholm på sex olika språk. När kortet stoppats in i mobilen dyker guiderna upp i mobilens musikspelare. Varje språk visas som ett eget album i musikspelaren och varje guideplats som en egen “låt”.

Talk of the townTM finns även som “ljudbok” i form av MP3-filer för nedladdning till mobil eller mp3-spelare hos nästan alla de svenska internetbokhandlarna. Tillsammans med ljudfilerna levereras också kartan i PDF som kan skrivas ut.

Peter Hellman

I Sverige och Europa går det ganska trögt med mobila betalningslösningar och mobilen som plånbok – banker och operatörer kan inte riktigt komma överens om hur det hela ska gå till och vem som ska tjäna vilka pengar på transaktionerna.
Eller, aktörerna för ännu diskussioner snarare än de verkligen gör något.

Men i Afrika går det undan värre.
Här är mobiltelefonen redan på väg att bli både bank och plånbok – på en kontinent där hundratals miljoner människor inte har tillfång till ett vanligt bankkonto.
I alla fall för den snabbt växande skara som har tillgång till en mobil.

För en tid sedan träffade jag Sanjay Kaul, ansvarig för Ericssons mobila innovationscentrum för den afrikanska marknaden söder om Sahara. Detta centrum är beläget i Johannesburg i Sydafrika, och Sanjay Kaul har bland annat till uppgift att hitta sätt för människor som tjänar mindre än två dollar om dagen att använda en mobiltelefon till mer än bara telefonsamtal.

För ja, människor i Afrika söder om Sahara har mobiltelefoner. Eller rättare sagt, närmare 250 miljoner av regionens 770 miljoner invånare har i dagsläget mobiler, och ännu fler har tillgång till lurar i form av bytelefoner eller paraplytelefoner, alltså lurar som kan hyras en kort stund i litet marknadsstånd.
Det kan jämföras med att bara ungefär 15 miljoner människor söder om världens största öken har TV. Runt 40 miljoner har internetuppkoppling.

”Marknaden växer otroligt snabbt, och det är intressant att se vilka effekter telekom har på folk och på ekonomin”, berättade Sanjay Kaul.
”Marknaden har vuxit från ingenting till 250 miljoner abonnenter, och vi bedömer att expansionen fortsätter i ytterligare fem till sju år.”

Mobilen slog så klart igenom bland de förmögna, men har spridit sig snabbt till mindre bemedlade. I dagsläget kan de som tjänar sisådär 1 000 dollar om året få råd med ett mobilabonnemang. Målet är att de som tjänar ännu mindre också ska ha råd.

De som tjänar bra har i princip samma krav på mobiltjänster som användare i västvärlden.
”En stor del av marknaden, ungefär 100 miljoner människor, är alltså redo för det vi kallar premiumtjänster”, sa Sanjay Kaul.

Det är alltså i Afrika, och i andra utvecklingsregioner, inte i väst, som internet i mobilen är lika med en revolution.
Eller, i Afrika är mobilen den enda möjliga vägen ut på internet. I Afrika är mobiltelefonen det enda elektroniska verktyg för kommunikation som är billigt nog att sprida till de stora massorna.

Det är det Sanjay Kaul jobbar med. Han försöker hitta applikationer och affärsmodeller som kan leda till att de allra fattigaste får världen i sina mobiler. Oftast krävs det ganska lite för att saker och ting ska hända.
”Jag gav tre killar, målare, i Tanzania en mobil att dela på häromåret. De gjorde då ett schema över vem som skulle ha telefonen när, och sedan satte de upp lappar på stan med numret och när de fanns tillgängliga. Plötsligt fick de in jobb via mobilen, och i dag anställer de folk till sin firma.”

I grunden handlar det om att skräddarsy lösningar som är relevanta för Afrika.
Till exempel.
I Afrika är banker en bristvara. Åtskilliga har inga bankkonton. Faktum är att över en miljard människor i världen har tillgång till en mobil - men inte till ett vanligt bankkonto, enligt CGAP, The Consultative Group to Assist the Poor, ett konsortium som bland annat försöker ordna finansiella tjänster till fattiga.
Det är därför områdena banktjänster och betalningar röner så stor uppmärksamhet.

Mobilen gör i sammanhanget en enorm skillnad. Enligt CGAP gör redan var femte mobilanvändare i utvecklingsländer bankärenden via mobilen. Den vanligaste tjänsten är att mobilen blir plånbok, att den laddas med pengar som kan föras över till en annan mobil, och som kan tas ut och sättas in i utvalda butiker, som fungerar som bankkontor.

En uppmärksammad lösning är M-pesa (M för mobil. Pesa betyder pengar på swahili) - ett nätverk bestående av 9 000 butiker och andra agenter som fungerar som banker som startades för drygt två år sedan av Kenyas största mobiloperatör Safaricom (ägs av Vodafone) i samarbete med Kenya Commercial Bank. Hittills har M-pesa attraherat 6,5 miljoner kunder i ett land där vanliga bankkontor är en enorm bristvara och majoriteten invånare saknar bankkonton.

M-pesa sprids nu till andra länder där banker är sällsynta inom Vodafones verksamhetsområde, bland annat till Tanzania och Afghanistan.

Andra operatörer i Afrika, till exempel sydafrikanska MTN och Kuwaitägda Zain utvecklar liknande tjänster ibland annat Sydafrika och Nigeria och planerar försök i en lång rad länder.

Den globala marknaden för mobila betalningslösningar väntas med andra ord växa dramatiskt de kommande åren. Analyshuset Gartner bedömer att tillväxten blir runt 70 procent per år fram till år 2012, då mer än 190 miljoner människor kommer att använda mobilen som bank och plånbok.

Och ja, den stora expansionen väntas ske i utvecklingsländer där folk saknar bankkonton och kreditkort.
I Kenya har det redan gått så långt att en del företag betalar ut sina löner via de anställdas mobiler.
”Faktum är att effekterna av mobilen blir större ju lägre BNP ett land har”, berättade Sanjay Kaul när vi sågs.
”En av våra viktigaste uppgifter är att hitta applikationer som skapar värde för användarna, till exempel nya betalningssätt i områden där kontanter är en bristvara och det är långa avstånd eller abonnemang för flera användare.”

Det handlar med andra ord om nytta.
Mobile är på väg att bli både bank och plånbok, och för en gång skull ligger den bortglömda kontinenten Afrika lite före.

Peter Hellman

källa Carlbohm VA