Nischat annonsnätverk uppnår lönsamhet i lågkonjunktur på webben

AdProfit mot strömmen - Nischat annonsnätverk uppnår lönsamhet i lågkonjunktur på webben

Nystartade AdProfit som erbjuder Internetannonsering mot ett selektivt nätverk av premiumsajter upplever stark tillväxt trots rådande finanskris. Med partners som lyxmagasinet Connoisseur, det internationella jetsetnätverket Asmallworld och ledande affärstidningar som Affärsvärlden och Chef.se har AdProfit erövrat en attraktiv nisch för annonsköpare online. AdProfit grundades i september 2008 av 22-åriga Louise Eriksson med bakgrund inom onlinesälj och e-handel tillsammans med tidigare managementkonsulten Carl Fritjofsson.

- Varumärken vill veta vilka de kommunicerar med och att det är en intressant och framförallt relevant målgrupp annonsören når. Kunskapen om digital marknadsföring växer kontinuerligt och tiden för onlineannonsering mot breda och odefinierade målgrupper är förbi. Istället satsar annonsörerna på väl genomtänkta budskap via bevisade kanaler. Vi samarbetar enbart med noggrant utvalda premiumsajter, AdProfits nätverk skapar därav tillsammans en målgrupp av Sveriges kanske mest inflytelserika och köpstarka segment, säger Louise Eriksson, VD och grundare för AdProfit.

Enligt PWCs studie Global Entertainment and Media Outlook utsätts svensken för 6 000 till 12 000 kommersiella budskap per dag. I takt med att människan blir allt mer reklamtrött faller de breda annonsnätverkens försäljning och börsvärden. En annan starkt trend i rådande marknadsklimat är att annonsörer graviterar till välkända varumärken. I en generellt nedåtgående trend finns fortfarande utrymmen att hitta affärerna då nya affärsmöjligheter för bolag med en tydligt segmenterade målgrupper öppnas.

- Vi har valt en smal nisch, men satsar istället på att bli experter på målgruppen och erbjuda kreativa digitala annonslösningar. Goda relationer till våra samarbetspartners gör att vi kan erbjuda annonsörer bra räckvidd mot målgruppen via kanalerna banners och email, men även sms-utskick till mobilen, fortsätter Louise Eriksson.

Det spekuleras mycket om hur internetmarkanden kommer att se ut under 2009. Ny och i vissa fall motsägande statistik levereras kontinuerligt från IRM och andra statistikinstitut. AdProfits första kvartal, kvartal 4 2008, slutade med en vinst på 539 000 kr och det första kvartalet under 2009 har visat fortsatt exponentiell tillväxt med bibehållen lönsamhet.

- Det är kul att vi blivit bra bemötta på marknaden och vi är nöjda med AdProfits resultat, men mer anmärkningsvärt är kanske hur vi samtidigt har skapat en affärsmodell som möjliggör markant ökade annonsintäkter för våra samarbetspartners, och en enkel och kostnadseffektiv möjlighet för annonsörer att nå målgruppen, säger Carl Fritjofsson, vice-VD och grundare i AdProfit.

Peter Hellman
Källa adprofit.se

Flygbolagens webbsajter opålitliga - Dåligt betyg för SAS

42 av världens största flygbolags webbsajter ligger i snitt nere 44 timmar årligen; att jämföra med 35 timmar i andra branscher. Det framgår av svenska företaget Pingdoms nyligen genomförda “upptidsmätning” av sajterna.
Trea från slutet placerar sig SAS.

- Vi tar det här på allvar och ska undersöka om det stämmer. I annat fall kontaktar vi Pingdom, säger Björn Fagerstedt, vice president inom SAS Group IT, till Flygtorget. - De här stämmer inte överens med våra egna uppgifter om tillgänglighet, vilket vi givetvis mäter. Vår förvaltning tar nu fram våra egna mätetal avseende tillgängligheten. Ser vi att det på allvar inte stämmer överens kontaktar vi Pingdom, säger Björn Fagerstedt.Han uppger att de inte, i någon större utsträckning, fått kritik för att sajten skulle vara svårtillgänglig.

 Pingdom övervakar upptiden hos 35 000 sajter och servrar runtom i världen. För flygsajterna, uppges i undersökningen, anses en upptid på 99,8 procent av tiden vara ett absolut minimum.

Detta på grund av sajternas natur med pengatransaktioner, information om förseningar samt check in-online.

Undersökningen av flygbolagens sajter genomfördes mellan den 19 november 2008 till den 19 mars 2009. “Bäst i klassen” var KLM med en upptid på 99,99 procent, följt av United med 99,98. Andra runt 99,90 procent var Japan Airlines, Frontier, Virgin Blue, Open Skies, Skynet Asia, British Airways, ANA Sky, Air France, NWA, Eva Air och American Airlines.

I slutet av listan återfinns Ryanair (nummer 18), Easyjet (30), Lufthansa (37), SAS (40) och till sist JetBlue, med 97,37 procents upptid. På årsbasis innebär detta att sajten ligger nere nästan tio dygn.

Undersökningen har ingen beställare utan gjordes på Pingdoms eget initiativ.

FOTNOT:

För SAS mättes flysas.com, men sas.se, sas.dk och sas.no uppvisar samma mönster.

Peter Hellman

källa Pingdom/Flygtorget

Bloggarnas favorit är nu även investerarnas

Bloggarnas favorit är nu även investerarnas

- Prezi vinnare av Most Likely to Succeed
Stockholm 2009-04-28: Det som världens största teknik- och designbloggar har upptäckt bekräftas nu av CONNECT Östra Sveriges investerare: Prezi har störst chans att lyckas. Prezi tog hem CONNECT Östra Sveriges hederspris Most Likely to Succeed, april 2009.“Priset innebär att fler investerare får upp ögonen för företaget, vilket ökar deras chanser till att få in externt kapital” säger Lillemor Karlsson VD CONNECT Östra Sverige.

Prezi är ett mycket flexibelt presentationsverktyg som låter presentatören vara mera kreativ. Bolaget är nu på väg till USA tillsammans med BootstrapLabs för att etablera sig på den amerikanska marknaden och Nicolai Wadstöm, VD och grundare för BootstapLabs menar att “Prezi är ett av de mest spännande företag som jag har arbetat med.“

Peter Arvai, VD för Prezi är hedrad över utnämningen och säger “CONNECT har verkligen hjälp Prezi i dialogen med investerare. Nu känner vi oss väl förberedda att genomföra vår första investeringsrunda”.

Motiveringen lyder:
” Med en intressant produkt med stor efterfrågan har bolaget den kortaste vägen från nuläget till nästa behov. Bolaget har en realistisk distributionsmodell och har störst värdetillväxt för investerare. Bolaget har en stor potentiell marknad och bedöms ha störst chans att lyckas.”

Peter Hellman

källa Connect

Om CONNECT Östra Sverige
CONNECT Östra Sverige är en ideell förening vars syfte är att stimulera skapandet och utvecklingen av tillväxtföretag i regionen Stockholm, Västerås - Eskilstuna, Linköping och Gävleborg. CONNECT sammanför entreprenörer med kompetens och kapital genom att bygga nätverk mellan tillväxtföretag, det etablerade näringslivet, professionella rådgivare, finansiärer, studenter och forskare. CONNECTs Språngbräda är en unik process där entreprenören, efter en coachningsprocess, får ett exklusivt möte med handplockad kompetens från nätverket. En process som förbereder entreprenören för mötet med investerarna.
www.connectsverige.se

Nu kan du påverka ditt eget sökresultat i Google!

Google har gjort det möjligt att påverka ditt sökresultat när någon söker på dig. Med Google Profiles kan du skapa din egen profil. Tjänsten har funnits länge men nu har profilerna börjat visas i sökresultaten.

När konkurrensen på namn i sökmotorerna hårdnar får personer med vanliga namn och de som inte har en egen webbplats eller blogg svårt att synas. Google Profiles är ett smart sätt för privatpersoner att visa upp korrekta kontaktuppgifter, bilder och information om sig själva. Tjänsten har lanserats i USA och håller nu på att testas i Sverige. Som vanligt när Google experimenterar med sökresultatet sker det i begränsad omfattning.

Att söka på namn blir allt vanligare. Vem har inte googlat på sitt eget namn, kompisens, en kändis eller på den blivande arbetsgivarens namn? Vad som finns där är dock inte alltid den information man önskar och då kan Google Profiles vara ett bra medel. De flesta arbetsgivare googlar den presumtive anställde och därför är det viktigt för den som söker jobb att ha representativ information av sig själv i Google.

För företag är det oerhört viktigt att visa upp en bra sökresultat. Negativa recensioner eller blogginlägg kan leda till att kunder eller konsumenter går till en konkurrent. Genom att aktivt arbeta med sökmotoroptimering går det att få bort negativa sökresultat från förstasidan.

Peter hellman

källa Google

Det är vi som är förövarna

Domen mot Pirate Bay är inte bara orättfärdig. Den försenar utvecklingen också.

Det är nu en vecka sedan domen i Pirate Bay-målet föll, ett års fängelse för var och en av de åtalade och 30 miljoner i skadestånd.

Jag anklagar de som kom fram till detta domslut, de ledarskribenter och kolumnister, de politiker, artister och före detta artister, som under en veckas tid hyllat, välkomnat, försvarat denna dom, tigit eller kallt kommenterat att den inte ändrar något.

Jag måste anklaga er, eftersom ni anklagar er själva.

De fyra misstänkta i detta mål dömdes för medhjälp till brott. Brottet var fildelning. Om de är medhjälparna, vilka är då förövarna?

Vi vet, bortom allt rimligt tvivel, att minst en miljon svenskar fildelat upphovsrättsskyddat material på nätet. Om de fyra ska ha ett års fängelse, så ska denna miljon svenskar ha mer än så.

Jag vill påstå att det knappt står att finna en person i detta land som inte har ett barn, en släkting, en vän eller någon annan, som fildelat. Om de fyra ska betala 30 miljoner så ska vi alla betala 30 miljarder.

Någon säger att de stal för vinnings skull. Jag har många invändningar mot vad de fyra står för, men affärsmän kan man inte anklaga dem för att vara. Före Pirate Bay hette det stora fildelningsprogrammet Kazaa. Det skapades av Niklas Zennström, som sedan tjänade miljarder på Skype och med rätta räknas bland det nya seklets mest respekterade svenska entreprenörer. Hade de fyra varit affärsmän så hade de hoppat av piratskeppet som multimiljonärer. Deras problem är att de är galna idealister.

Frågan är i stället: hur har ett av världens laglydigaste folk förvandlats till en massrörelse av kriminella? Inte har de drabbats av oemotståndlig lust att stjäla artisters och skapares pengar. Inte heller råder någon kommunistisk anda i Sverige där äganderätt likställs med stöld. Få tror att allt ska vara gratis.

Men, utan att riktigt kunnat formulera det, har svenskarna identifierat att pirateriet riktar sig mot en ännu större stöld av konsumenternas nytta.

En liter mjölk kostar cirka 2,50 kronor att producera, i affären kostar den knappa åtta. Det är tre gånger mer. Det låter mycket, mjölkbönderna klagar. Men mjölken ska trots allt paketeras, transporteras, säljas i butiker med kontorshyror, kyldiskar, personal i kassan. Tillkommer bioreklam och affischkampanjer.

Ett musikalbum kostar cirka 75–150 kronor, lagligt nedladdat. Av det går, i bästa fall, 15–20 kronor till artisten och produktionen. Det är fem till tio gånger mer. Och då finns ingen butik, inget paket, inget lager och någon tiondels öres distribution.

Hur är detta möjligt? Därför att det inte är riktig konkurrens. Ett oligopol av stora företag som äger det mesta från Elvis till Shakira, sitter på en kritisk mängd gammalt material. Det försvaras av ett garnnystan av lagar som bolagen inte själva förmår trassla sig ur, med lagar från decennierna efter Hollywoods födelse, lagar konstruerade för vinylskivor och celluloid. Ett patent som bär en industri gäller 20 år, medan en låt skyddas i 50.

Detta system har lärt oss att privat kulturkonsumtion måste vara dyrt, något för dem som har råd. Att det är bättre att 10 000 personer laddar ned ett album för 100 kronor, än att en miljon personer laddar ned samma musik för en krona – trots att intäkten är exakt densamma och samhällsnyttan hundrafallt större.

Det kanske låter naivt enkelt, men det är kontentan i analysen från världens främsta mikroekonomer, som Hal Varian i boken »Information Rules«. Det är vad de ledande svenska professorerna Per Krusell och John Hassler skriver på Ekonomistas.se. Med starka nätverkseffekter kan den fria marknaden kapas av lagtexter och ärvda industristrukturer.

Det har påståtts att fildelningssajter som betalar artisterna inte kan konkurrera med piraterna. Men det gör redan Spotify, trots att tjänsten motverkas av mediebolag. Och hur många skulle inte föredra godkänd, kvalitetsstämplad, krångelfri fildelning framför skumma piratvatten, om en låt kostade en krona och en film fem? Hur hög vore då toleransen mot gratispirater?

Domen har ingen effekt, har det sagts, piratteknologin finner omvägar. Men den bromsar utvecklingen av riktiga betaltjänster. Hade tingsrätten friat i stället för att fälla, hade den globala mediebranschen tvingats ställa om.

I stället tillåts hyckleriet underminera tron på institutionerna hos en generation som lever på nätet, och inte kommer att sluta göra det när de växer upp och får barn.

Dessutom är de fyra nu faktiskt dömda, till straff vi annars utmäter till knarklangare. Vi har skickat dem i fängelse för medhjälp till våra egna brott.

***
FÖR ÖVRIGT borde Filminstitutet, som ju ändå grundfinansierar svensk film för en svensk marknad, kräva att alla filmer de stöttar finns lagligt nedladdningsbara för fem kronor – för att utmana branschen att tänka om.

Peter Hellman

Källa Focus Martin Ådal

Solna Vikings vann i dambasketfinalen mot Telge.!

För mer info www.solnavikings.se

I herrarnas final står det 2-2, nästa match i Solnahallen på måndag den 26 apr mot Sundsvall

Peter Hellman

Semestern börjar närma sig och snart kommer många svenskar att ge sig av utomlands i jakt på sol och bad. Men man bör tänka efter en extra gång innan man packar med det mobila bredbandet - för det kan ge chockhöga räkningar!

Mobilt bredband har gjort succé i Sverige. I slutet av februari rapporterade analysföretaget IT Research att det under 2008 såldes 656 600 enheter för mobilt bredband, och prognosen är att det under 2009 kommer att öka med 30 procent till 850 000 enheter (källa: Telekom idag). Med enheter räknas exempelvis USB-modem och datorer med inbyggd 3G-modem.

- Priskriget mellan operatörerna har gjort att många användare valt att skaffa enbart mobilt bredband, istället för vanliga Internetanslutningar, säger Tommy k Johansson, IT-bloggare och chefredaktör på tidningen Allt om PC. Med ett fast pristak är det en prisvänlig och enkel lösning för kunder som vill kunna surfa och skicka e-post.

Den stora fördelen med mobilt bredband är att det går lätt att koppla upp sig var man än befinner sig. Med modemet inbyggt i den bärbara datorn räcker det med ett musklick för att vara på nätet. Befinner man sig då utanför den svenska teleoperatörens nät, kan räkningen komma som en chock.

- En kollega berättade för mig om sin kamrat som hade haft datorn med sig i Tyskland för att surfa lite och titta på några YouTube-filmer, berättar Tommy k Johansson. När familjen kom hem väntade en räkning på över 40000 kronor. Det är sinnessjukt mycket pengar för en vanlig barnfamilj.

Utomlands gäller inte längre det fasta pristaket. Det är viktigt att läsa igenom avtalet för sin operatör och kontrollera priserna via deras hemsida, innan man kopplar upp sig från utlandet. Priserna räknas per överförd megabyte (MB) och det varierar mellan drygt 20-150 kronor beroende på land.

- Sitter du på ett hotell i Turkiet och läser fem artiklar på Aftonbladet, kommer det att kosta närmare 400 kronor*, förklarar Tommy k Johansson. Skulle du ladda ner en film från The Pirate Bay hamnar prislappen på närmare 100000 kronor**.

För att undvika chockräkningar gäller det att hålla koll på vad det kostar och att man inte laddar ner för mycket.

- Vill du ta med ditt mobila bredband på utlandssemestern, tänk på att surfa snålt, fortsätter Tommy k Johansson. Ladda inte ner några filer, titta inte på strömmande video eller lyssna på radio och musik via nätet. Håll dig till vanliga webbsidor och stäng av bilder, Flash och andra extrafunktioner.

Tommy k Johanssons blogg är Sveriges största IT-blogg med 8000 unika besökare om dagen, och finns på http://blogg.tkj.se. 

Exempel på priser:

• Telia, Norge: 20 kr/MB
• Telenor, Finland: 25 kr/MB
• Tre, Danmark: 25 kr/MB
• Telia, Spanien: 85 kr/MB
• Telenor, Turkiet: 124 kr/MB
• Tre, Thailand: 120 kr/MB

Exempel på trafikmängd:

• 5 sidor på DN.se: 4 MB
• YouTube-klipp 4:40 minuter: 11 MB
• YouTube-klipp 4:40 minuter (hög kvalitet): 26 MB
• SR-radio 10 minuter: ca 8 MB
• Ladda ner ett musikalbum: ca 90 MB
• Ladda ner en film: ca 800 MB
• Ladda ner en DVD-film: ca 4700 MB

* Räknat med Telenors pris på 124 kronor per MB.

** Räknat på att en film är 800 MB stor och med Telenors pris på 124 kronor per MB.

Peter Hellman

Huawei ökar vinsten – jagar Ericsson

Så har Ericssons kinesiska ärkerival Huawei levererat sina siffror för år 2008.

Även om Huawei redovisar lite mer än vanligt är informationen ändå en aning begränsad. Och Huawei försäkrar att siffrorna är kontrollerade av revisorn KPMG. Troligen beror detta på att bolaget har kritiserats för hemlighetsmakeri.

Hur som helst.

Omsättningen ökade med 43 procent till 150 miljarder kronor. Rörelsemarginalen ökade med 3 procent till 13 procent, och nettovinsten steg med 20 procent till 9,5 miljarder kronor.

Hur det går för Huaweis olika delar är okänt. Huawei är i jämförelse med Ericsson en ganska bred aktör som utvecklar och säljer allt ifrån telefoner och mobiltelefoner via företagsväxlar och routrar till mobilsystem och stora optiska fibernät.

Att direkt jämföra Huaweis siffror med Ericsson är därmed bara delvis relevant. Huawei kan till exempel växa mer på andra områden än på just mobilsystem.

Klart är dock att Huawei enligt rapporten expabderar försäljningen väldigt snabbt, med förbättrad lönsamhet. Huawei är tillsammans med Ericsson marknadens klart starkaste aktörer sett till rörelseresultat och omsättningsökning.

Eller, Huawei är på väg att jaga ikapp Ericsson.

Huawei hävdar dessutom att två tredjedelar av omsättningen genereras utanför Kina och att orderingången väntas öka med 30 procent under innevarande år.

Med den takten tar det bara ett par år för Huawei att komma ifatt Ericsson i omsättningsstorlek.

Men ännu är Huawei den fjärde största leverantören av telekominfrastruktur i världen, efter Ericsson, Alcatel Lucent och Nokia Siemens.

Ett är emellertid fullständigt klart – med Huaweis tillväxttakt är bolaget Ericssons verkliga huvudrival i framtiden.

Peter Hellman

källa VA

Carl-Henric Svanberg på Ericssons bolagsstämma: “Ericsson starkare än någonsin”

Ericsson har vuxit snabbare än marknaden varje år sedan 2003 med en årlig tillväxttakt på 12%. Telekom har fått en allt större betydelse för samhällsutvecklingen och för att skapa en hållbar, bättre värld, sade Carl-Henric Svanberg, Ericssons VD och koncernchef, till aktieägarna.
Under de senaste sex åren har Ericsson byggt en världsledande ställning inom mobilnät och services. År 2003 förväntade sig omvärlden att Ericssons omsättning skulle växa från 117 till 130 miljarder till år 2008. Förra året omsatte Ericsson 209 miljarder och sålde alltså för nästan en miljard kronor per arbetsdag.

“Vi är mitt i arbetet med att bygga de nya IP-näten och att föra samman dagens fasta och mobila nät”, sade Carl-Henric Svanberg på bolagsstämman. “Vi är skuldfria och hade vid årsskiftet en nettokassa på SEK 35 miljarder. Vi har i princip ingen kundfinansiering och vi har också omfattande besparingsaktiviteter på plats. Vi är marknadsledare och leder teknikutvecklingen. Det stormar i världen, men Ericsson står starkt.”

I dag har 4 miljarder människor mobiltelefoni, men inte ens 10% har ännu mobilt bredband. I stora delar av världen står utbyggnad av telekommunikation högst på politikernas agendor. USA har bredbandsutbyggnad i sitt stimulanspaket och i Kina pågår de största utbyggnadsprojekten av telekommunikation som världen någonsin sett.

“Med mobilt bredband öppnar sig möjligheter för människor att få tillgång till utveckling och ett bättre liv, även i de fattigaste länderna. Vi bygger nu mobilnät i FN’s Milleniumbyar, som är bland de fattigaste i världen, och kan redan se den stora betydelsen näten har för utvecklingen och att till och med i de fattigaste delarna av Afrika är detta en bra affär för operatörerna.”

Världsekonomin beräknas öka tre gånger till år 2050. Samtidigt har regeringar satt som mål att minska koldioxidutsläppen med upp till 50% under samma period.

“Telekom är en förutsättning för hållbar utveckling. För att klara klimatmålen måste vi bygga ett mer intelligent samhälle med smartare elnät, smartare byggnader, kontor och transporter. Vi måste också hitta nya sätt att arbeta. IT- och telekomsektorn erbjuder förutsättningar som bedöms kunna bidra till att minska koldioxidutsläppen med 15-20%”, sade Carl-Henric Svanberg. “Vi har ett stort ansvar. Samtidigt finns här stora affärsmöjligheter då den utmaning som världen står inför kommer att kräva stora satsningar på teknologi och telekommunikation.”

“Min tillförsikt inför framtiden grundar sig på att kommunikation inte bara är ett mänskligt behov, utan spelar en allt större roll för samhällsutvecklingen. Vi på Ericsson, vi ska fortsätta arbeta för en hållbar utveckling och en värld där alla kan kommunicera med varandra. Det kan vi bara göra genom att se till att vi behåller vårt teknikledarskap, vårt marknadsledarskap och en god lönsamhet”, avslutade Carl-Henric Svanberg.

Peter Hellman

Källa Ericsson